Sunday, February 6, 2011

Lilla cheetah är här

Hon heter Edith och har sin egen blogg där hon figurerar ocensurerat men med lösenord. Lilla cheetah må ha devilwomenkvaliteter men vi vill inte utelämna henne alltför mycket till kreti och pleti i nuläget. Nån gång kommer hon säkert ha en åsikt om det där. Den som vill läsa om Edith får gärna höra av sig förstås.

Devilwomen får i nån mån handla mer om livet som förälder än om Edithdetaljer - ur ett devilwomenperspektiv förstås.

Lilla cheetah är 10 dagar gammal. Än så länge oväntat harmonisk och nöjd. Vilket gör hennes föräldrar harmoniska och nöjda. Så inga av mina värsta farhågor har egentligen besannats.

Nej, det är inget kaos alls än så länge. Cheetahn skriker sällan, gnäller sällan. Sover sött. Gillar hudkontakt men sover fint i egen säng också om nån bara orkar lyfta dit henne när sömntåget går.

Nej, vi har det hyfsat städat hemma å äter utmärkt nylagad mat varje dag. Slarvar möjligen med mina mellanmål men det ska vi ändra på så att det fortsätter produceras grädde åt cheetahn.

Nej, ingen bebisbubbla som gör att jag inte bryr mig om resten av världen. Jag läser tidning, ser nyheter, undrar hur mina vänner har det, mailar och ringer folk dagligen, gillar att få besök. Jag kollar jobbmailen för att hänga med utan att själv åtgärda eller lägga mig i nåt. Eventuellt är jag lite glömsk och tankspridd men det tror jag inte beror på nån hormonell "gröt i hjärnan" utan snarare på mindre sömn än vanligt i kombination med att det är så mycket nya intryck överlag just nu. Jag blir lätt likadan i perioder av väldigt mycket jobb. Solrosen har för övrigt reagerat på precis samma sätt. Han satte in lunchlådan med hemlagade crepes i grytskåpet istället för kylen igår.

Den absolut största förändringen är att mina bröst är så enorma. De kommer aldrig att bli vad de varit. Jag gillade dem som de var. Jag är inte jättenöjd med dem nu då de hänger och dessutom får mig att se betydligt tjockare ut än jag faktiskt är. Jag har gått ner tio kilon på en vecka. Tio kvar. Det ska bli ett nöje.

No comments:

Post a Comment