Friday, January 11, 2013

Sovit gott!

Är att jag orkade ta tag i en riktigt jobbig sak. Cheetahns nattrutiner.

Från att ha somnat relativt enkelt själv i sin säng i sitt rum fram till i somras har hösten eskalerat i procedurer. Jag var blödig i början å tänkte, det är förskolestarten som gör det, hon behöver mer trygghet på kvällarna å vill vara med oss. Å jag tror att det var så. Men från att hon ville att vi skulle sitta vid sängen en kort stund har det växt sig till upp emot två timmars krånglande, kasta nappar, ha en hand på magen osv. Hon har börjat diktera villkoren för hur vi får sitta i rummet i mörkret osv.

Så min nya melodi är mycket närhet å trygghet på kvällen. Mysig rutin med pyjamas, blöja, sitta i soffan med bok, välling å mysa. Å sen godnattkramar.

Första kvällen började förstås protesterna när jag lagt cheetahn i sin säng, sagt sov gott å gick ut ur rummet. Hon var jättearg. Riktigt riktigt arg. Hon klättrade över spjälsängen å försökte gå ut ur rummet. Jag lyfte tillbaka henne. Om å om igen. Det var lite otäckt att stå utanför å vara rädd för att hon skulle ramla å slå sig. Men tack å lov gjorde hon inte det. Var 3e minut gick jag in å kramade om henne å stoppade ner henne i sängen om hon inte redan försökt gå ut ur rummet igen.

Å efter ca 30 min lade hon sig i 120-sängen som också finns på hennes rum. Å somnade 35 min från start. Det var en lång halvtimme å jag tvekade flera gånger på om det här verkligen var rätt. För det kändes absolut inte bra.

Kväll nummer två tog det 12 minuter. Då hade vi f ö tagit bort sidan på spjälsängen så hon kunde gå i å ur som hon ville. Hon gick ur, försökte gå ut ur rummet en gång. Lade sig sen i 120-sängen å somnade.

Kväll nummer tre å fyra tog det fem minuter å vi behövde aldrig ens gå in i rummet.

Tre av nätterna har cheetahn dessutom sovit 11,5 timmar i sträck - två av dem helt själv, en av dem gnällde hon till å jag gick dit. Solrosen har fått väcka henne vid 7.30 på morgnarna å hon är på solskenshumör.

Jag vet att det kan bli bakslag å vågar inte ropa hej. Men hej ändå, jag har sovit så bra denna vecka å solrosen å jag har fått gemensamma kvällar. Som vi ägnat åt Mästerkocken på tv samt krångel med e-legitimationer förvisso... Varje kväll/natt som är bra är liksom bra å värdefull.

Är det en förkastlig metod? Är jag en potentiell barnmisshandlare? Sätter jag mina behov framför barnets?

Jag tror inte det. Jag tror att vi alla tjänar på att sova bra å att cheetahn som tidigare oftast somnade själv kan klara det igen utan att det är nåt dåligt med det.

5 comments:

  1. Vad intressant att läsa! Vi har haft en jobbig sov- och läggningsperiod sen börjat på dec (som inte är helt över men bättre nu) och det tär verkligen på hela familjen. Flera gånger grinade jag efter att E somnat för att jag tappat tålamodet till slut och varje läggning tagit uppemot två timmar. Nu är det bättre, men vi skulle verkligen tjäna på att få henne att somna själv, men vi avvaktar nog med ytterligare förändringar tills hon vant sig vid den nya familjekonstallationen.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Usch, hoppas verkligen det går bättre för er. Förstår absolut att ni inte orkar göra stora förändringar precis när lillebror är ny i teamet osv. Men hoppas det löser sig på ett eller annat sätt så att ni alla får sova så bra som möjligt! Kram!

      Delete
  2. Nej jag tror inte på att "överge" barnet men upplever att Kaja har svårare att somna och blir busig/distraherad om vi är kvar och har lättare att somna själv. Eftersom hon är så stor nu så går jag in om hon är ledsen, stoppar om, ger napp/mjukdjur mm och ibland sjunger en sång men så länge hon inte är ledsen går jag alltid ut sedan. Om hon ropas svarar jag alltid men går inte alltid in. Då vet hon att hon inte är ensam men att jag inte kommer att sitta där tills hon somnar.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Då jobbar vi likadant nu! Det har gått superbra å E ber oss gå ut när hon lagt sig tillrätta till å med. Det händer att hon ropar/har tappat nappen eller nåt å då går vi in igen eller svarar direkt förstås. Men hon kommer till ro själv å jag tror precis som du att vi distraherade henne när vi satt där inne.

      Delete
  3. Ja jag tror det är jobbigast för föräldrarna eftersom man ju inte vill att barnen ska vara ledsna men det är skönareför alla om barnen somnar och sover gott. Jag blev så jävla arg på Kaja under maratonläggningarna.

    Jag tror de fattar att man inte överger dem när de ärlige större. Då kan man ju säga "jag är här ute". Jag brukar typ säga "nu ska jag gå på toa" eller "nu ska jag diska vällingflaskan" när jag går ut.

    ReplyDelete