Friday, February 17, 2017

Kompisar

Läser att det ska starta kulturverksamhet för att få nyanlända och befintliga boende att mötas, av nåt slag i mitt kvarter. Blir glad och tycker det låter jättebra. Hinner tänka att vi borde gå dit. 

Men tänker och känner efter och konstaterar: jag orkar inte. 

Jag stod inte på centralen och delade ut förnödenheter hösten 2015. Jag har inte bjudit hem nån nyanländ familj på middag. Jag har inte engagerat mig i läxhjälp eller löprundor för nyanlända. 

Min bild av mig själv är att jag är en person som gör allt det där. Men jag har inte orkat. Jag kan helt enkelt inte comitta till att upprätthålla mer kontakter i längden och då avstår jag för att inte uppfattas som nån som gör punktinsatser för sin egen skull. 

Jag har många vänner och bekanta. Folk jag lärt känna i massor av olika sammanhang, studier, jobb, föreningar, grannar, via vänner osv. Många som jag skulle vilja träffa ofta ser jag redan ändå sällan. Och ofta tänker jag om bekanta att åh vad jag skulle vilja lära känna den här personen bättre. 

Jag får helt enkelt inte tiden att räcka till för alla de sociala kontakter jag redan har. Att då ta på mig nya känns inte görbart. Dessutom märker jag hur jag tenderar att bli mindre och mindre social med åren och värdesätter tystnad och att bara vara själv allt mer. 

Ibland när jag hör/läser om vuxna som säger att de saknar vänner känner jag mig extremt lyckligt lottad och nära på bortskämd som haft turen och lyckan att känna att jag alltid har någon att ringa.



Tuesday, February 7, 2017

Lyxen och ansvaret att välja

På sistone har jag stiftat ytlig bekantskap med:

Utbildningskoncernen. Där rektorn inte nämnde ordet skola en enda gång under presentationen men berättade om sina ägare, utökningsplaner (från 190 till 350 elever, F-9) och sin koncernspecifika anteckningsbok. De har minimal och endast asfalterad skolgård, ingen idrottshall och cateringlunch. Lokalerna är ljusa, välkomnande, k-märkta f.d. fabrikslokaler och eleverna får egna iPads och datorer. Resultaten på nationella prov är som snittet. Det är 5 min promenad hemifrån längs en trevlig gångväg i skog.

Lilla rektorsägda alternativa skolan. Där det går 20 elever per årskurs och totalt bara 80 elever F-3. De jobbar enligt dansk bifrostpedagogik (vilket enligt google är rätt sällsynt i Sverige så svårt att få en bild/se utvärderingar). Huset är slitet men rätt mysigt. Skolgården jättefin med odlingslådor, berg mm. F-klassen har en utedag per vecka och högre årskurserna typ varannan vecka. De har en stationär dator per klassrum. Det stod en korg med hörselkåpor i varje klassrum. Resultat från nationella prov finns inte pga när de skrivs har eleverna gått vidare till annan skola (om jag förstått det rätt). Den skola dit de flesta går i åk 4 är en kommunal skola där det enligt skriverier i media nyligen varit stökigt bland barnen, ledningen har gått på lyxkrog för skattepengar och anställda har anmält ledningen för vuxenmobbing. Det går också att söka sig till andra skolor förstås, och många söker engelska skolan, profilklasser i idrott/musik till åk 4, men då kanske en inte får gå med nån kompis. Verkar kräva en del föräldramedverkan och fritids är stängt 5 veckor varje sommar. Det är 8 min promenad hemifrån men bara en större väg måste korsas. Svårt att cykla för barn pga kuperat.

Stora rektorsägda privata ordning-och-reda-skolan med nästan 700 elever totalt. 72 barn börjar förskoleklass och delas in i grupper om 12. Redan på informationsmötet fick vi kalendarium fram t o m sommaren 2018. Har stor välutrustad skolgård uppdelad i sektioner, egen idrottshall, egen idrottsplats med fotbollsplan och stor aula. Har enligt våra grannbarn supergod mat och en som gått där men sen bytt till annan skola sa att hen genomgående hade betydligt bättre kunskaper än hens nya klasskamrater. Kändes stort och svårt att hitta i lokalerna för mig. Det går att söka till ett litet externt föräldrakooperntivt fritids. Resultaten på nationella prov är i klass med väldigt populära och erkända innerstadsskolors dito. 10 minuters promenad längs bilvägar men plant så ok cykelväg så länge vuxen är med.

Kommunala skolan. Som har funnits i tre år och saknar egna lokaler till uppskattningsvis 2020 men ingen vet säkert pga överklaganden. Till dess är skolan inhyst i en del av en gymnasieskola bredvid Essingeleden. Snart blir det baracker också pga utrymmesbrist. Oklart hur många elever de tar in per ny årskurs. Jobbar enligt ryktet utan papper och penna för att lära sig skriva och läsa - enligt en metodik som inte är utvärderad. Nationella provresultat saknas eftersom skolan är så ny. Grannar som har barn där är jättenöjda. När den nya byggnaden är klar blir det vår närmaste skola F-6, ca 3 minuters promenad hemifrån. I dagsläget är det ca 15 minuters promenad varav en jättelång backe.


Det verkar nu som om vi är i lyxscenariot att E har köat så länge så att hon kan få plats på vilken som helst av dessa. Och därutöver har vi reservplatser till tre populära skolor i centrala stan som vi sökt som back-up när vi inte visste var vi skulle bo. Utgår dock från att hon inte får plats på ngn av dem till hösten utan möjligen längre fram i så fall.

Vilken hade ni valt? Ge mig vägledning!

Friday, February 3, 2017

38 år och längtan

På café med te och kaka. Mamma ringer.
- men är du där alldeles ensam?
- ja.
- men då skulle ju jag varit där med dig!
- precis. 

Och vi pratar i en halvtimme men känslan av att hon är för långt bort är överväldigande.

Annars då?

Ny laddning müsli. Tjatar om min müsli men åh vad jag gillar den. 
Nästan varje dag promenerar jag. Jag går så långt jag orkar i nån riktning, letar upp ett ställe för kaffe/te och åker sen kollektiv hem igen om jag inte fått feeling och vill gå ännu mer. Har kommit till flera för mig nya ställen. Lyssnat på isens ljud vid en liten halvö i Mälaren. 

På kondis i Gröndal kostar ett vaniljhjärta 28 kr. På kondis i Bredäng 15 kr. Antar att det är samma ratio som för bostäder. Lärde mig nyligen att betongkolossen nedan är nåt slags motsvarighet till vattentorn. Har gått förbi den ibland.
Gjorde en pinata av en papperskasse till Es sexårskalas.
Lyckan var total när barnen fick pyssla fritt med återvinningen ett par dar.

Vi fick feeling och möblerade om köksmöblerna. Tycker det är sämre men omväxling förnöjer.
Ska idag leta upp en ersättningslampa för den här som efter tre års trogen tjänst gav upp. Funderar på om jag ska orka ta barnen på bio. 

Thursday, February 2, 2017

Fantasilös?

Ser Lars Lerin som möter Barbro Lindgren. Blir kär i dem båda. De pratar om att måla och skriva. Och jag slås av en sak jag tänkt på men inte har formulerat tidigare. 

Jag har aldrig känt nån vidare inspiration när det gäller sånt som ska uttryckas med bildspråk. När vi skulle rita i skolan sneglade jag på de andra och härmade deras val av motiv även om jag sen ritade det på mitt eget vis. Samma i slöjden. Fick vi däremot uppgiften att "rita ett hus" eller brodera enligt mönster kunde jag verkställa det utan problem. 

För ett tag sedan när jag var med på förskolan med barnen skulle de rita med kol utomhus. Jag fick också ett papper och en kolkrita i handen. Hjärnan stod helt still. Till slut kom jag mig för att rita en myra och en snigel. Klumpiga och utan finess.

Samma sak när E bad mig rita en groda för nåt år sedan. Den hon ritade själv blev betydligt mer lik nån groda som nånsin levt.

Be mig däremot skriva om något och jag tar mig an uppgiften med lust och t o m kanske ambitionen att vara stilist i nåt avseende.

Vad säger detta om mig? Skulle jag rent av vinna något på att börja måla/skulptera? Finns det andra som jag? Analysera i kommentarsfältet bitte. 

PS. Jag uppskattar verkligen andras bildkonst, hantverk osv. I synnerhet Lars och Barbros! 

Wednesday, February 1, 2017

Desto fler lunchlådor till mig ✌🏼

Jag planerade och lagade middag. 145 kronor färsk lax som huvudråvara. Barnen spottade ut. Solrosen sa att han fick kväljningar. Själv tyckte jag att det var ganska gott. 

Monday, January 23, 2017

Så går en helg...

...när mormor och morfar kommer på besök. Och det var fullt ös och inte alls många bilder tagna. 

På fredagen åt vi middag och hade försenad julklappsutdelning och för tidig födelsedagspresentutdelning.

Jag och mamma var på slottet på utställning medan övriga gjorde miniutflykt till parken. Mamma fick bjuda eftersom jag som medlem i republikanska föreningen inte ville sponsra. 
Sen fick solrosen och jag en kväll ensamma. Vi åt på Teatern och såg Lion på bio. 

På söndagen åkte solrosen och jag för typ första gången nånsin och tränade tillsammans. Sen åkte vi till Tyresö slott och åt lunch. Först körde mina föräldrar fel på E4. De hamnade vid Kungliga tennishallen. Alltså på diagonalt andra sidan stan från där vi bor. 

När vi kom hem bakade morfar vaniljhjärtan. Barnen lärde mormor spela spel på iPad.


Sam hostade hela helgen. Igår hade han lite feber. Idag snor. Och vab. Vi vinkade hejdå till mormor och morfar. Sam ritade sina första huvudfotingar (ögon och mun fick jag göra). Och målade skägg i sitt ansikte. Varpå det blev skumbadsdags.

Thursday, January 19, 2017

Tillägg

Kom precis på mig själv med att i förra inlägget ha glömt bort det valspråk som jag brukar proklamera att jag ska ha när jag blir president: hyfs och mångfald. Jag tänker att det blir bra om det står i sirliga guldbokstäver på ett glansigt band på min kista.

Wednesday, January 18, 2017

The funeral questions

Läste det här: 

Jag har faktiskt ett "mission statement" som jag bär med mig: sann framgång är att förverkliga sina potential utan att kompromissa med sina ideal. Av Muhammad Ali.

Pretto, jag vet. Men det har betytt mycket för mig i många år. Vet inte alls hur mycket jag lyckas leva upp till det men jag försöker. Mina ideal handlar inte om något märkvärdigt, utan är sånt som att eftersträva rättvisa, jämlika möjligheter och jämställdhet, att vara mot andra som jag själv vill bli bemött och att vara hjälpsam. När det gäller mina potential tänker jag på dem som uppgifter eller möjligheter. Att göra så gott jag kan (och orkar) i de sammanhang jag verkar som familjemedlem, förälder, vän, kollega, medmänniska och samhällsmedborgare.

Det är förstås jättekul om jag blir ihågkommen för att ha gjort nåt bra, bidragit till rättvisa och att ha förbättrat världen i något litet avseende. Jag gör mig inga illusioner om att min forskning ska bli prestigefylld eller banbrytande eller att jag jobbmässigt ska uträtta andra stordåd. 

Och skulle det råka (!) bli så, så hoppas jag ändå att deltagarna på min framtida begravning fokuserar mest på något annat. Att de säger att jag: var snäll, hjälpsam, rolig att vara med, samarbetsvillig, ett bra resesällskap, rättvis, intressant att diskutera med, skrattade åt och drev med mig själv emellanåt, var allvarlig och lyssnande, stod upp för mig själv och andra, hade förståelse för olika människors förutsättningar och var icke-dömande och att jag fokuserade på att uppleva saker, njuta av och ta vara på livet. Att jag helt enkelt var en bra kompis. 

Sunday, January 15, 2017

En vecka i januari

Vi såg nötknäpparen på Dramaten. Pretto så klart. Men jag tänker att det är kul att göra sånt som vuxna gillar tillsammans också ibland. Och det kostade mindre än att gå på bio för fyra personer, och mindre än en enda biljett för att gå på Disney on Ice som tydligen var samma dag. En annan gång när jag var på operan var Horace E och Ebba W-B med en son som då var uppskattningsvis i mellanstadieåldern. Fem timmar Tristan och Isolde! Om mina barn ska fixa sånt i framtiden är det dags att börja öva, tänkte jag.

Jag bad solrosens mamma sticka vantar till mig. Hon sa ja. Det ska bli ungefär nåt sånt här:
Har ni öppnat kryddskåpet, tänkt att det är för mycket där och gått igenom alla nån gång? Det gjorde jag. Jag plockade ut alla som hade utgångsdatum 2016 och tidigare. Så här luftigt och fint blev det:
Jag bad solrosen dubbelkolla de utsorterade:
Han sa att jag kunde slänga tre för kryddor blir inte dåliga och yada yada. 
Jag har druckit ganska mycket te på café och läst bok. Det här är min frukostuppsättning: en espresso och en te.
På eftermiddagarna blir det te och bakverk. Har märkt att jag ofta väljer något med mandeltosca, biskvi eller vaniljhjärta.
Läste ut Skotten i Köpenhamn. Gillade den, lärde mig massor. Började läsa Hjärnstark. 

Blev liknad vid en irländsk setter. De ser tydligen ut så här och är svåra att lära gå i koppel.

Fick feeling och köpte ett piano. Det är inte särskilt snyggt och det finns ingen riktigt bra plats för det hemma hos oss, men det är helt okej. Och jag kan återuppta mitt spelande. 
Jag inledde projekt spela igenom alla Kents låtar. Har kommit till Andromeda.
I torsdags stängde vår simhall pga avblåst tak i stormen. Idag glömde jag skorna till gymmet. Fick åka hem igen, orkade inte hämta och åka tillbaka. Imorgon öppnar mitt yogaställe efter ledighet. Det ska bli fint. 

Tycker att jag haft en bra vecka, känt energi och lust. Men sen sov jag dåligt EN natt och blev helt förstörd dagen efter. Batteriet behöver uppenbarligen laddas mer för att ha reservkraft. Men vågar tänka att det går åt rätt håll, om det nu finns ett sånt.

Thursday, January 5, 2017

Torsdag i bild

Mitt favoritte. Köpte det ev första gången jag var i London på gymnasiet. Köper alltid med mig från England men har inte varit där på länge nu så nu beställde jag på nätet. Inklusive en plåtburk. Låter kanske som nån livsstilsbloggare nu men jag njuter av varje kopp. Och av min sons julljusstake. Tror ni att han kan utveckla verksamheten i Nusnäs?

Lifehack. Att servera mat med pinnar eller på pinnar för att få barn att äta. Diskar dessa gojor varsamt för att kunna återvinna.

Årets julpysselskörd redo för nedpackning.

Hackspett, talgoxe och koltrast! 

Fick feeling och förberedde kyckling satay och lagade stor laddning av min favoritsoppa http://www.dn.se/mat-dryck/recept/morotssoppa-i-thailandsk-ton/ Laga den! Hatar stökkök och att fixa i kök i allmänhet numera så det här var en bedrift.

Kunde nöjd slå mig ner med soppa och Skam! 

Sen promenad och kompletteringshandla. Förskolehämtning. Middag. Diska. Meditation. Kex och te. Nu på schemat: Fixa. Natta. 


Stockholm vaknar långsamt


Efter nyår har jag mest gjort sånt som inte fastnat på bild. Sett filmen Happy people. Se den, men bortse från Herzogs fjantiga speakerröst. Börjat se säsong 2 av Skam. Är halvvägs. Se den också. Varit på biblioteket och bl a lånat Trolldom i gamla stan. Läs den. Simmat, promenerat och mediterat.

Och så har jag tvättat, tvättat, tvättat allt efter semestern. Av rädsla för att råka få hem vägglöss eller andra objudna gäster.

Vi har pusslat alla pussel vi kunde hitta i hemmet.

Jag har matat mjukdjur med macka - för att få barn att äta macka.

Jag har gjort amerikanska pannkakor med kruskakli, vetekli och riven morot i. Och barnen åt med god aptit utan att ifrågasätta. ✌🏼

Årets första laddning müsli är rostad. Utgår från detta recept http://inquiringchef.com/chai-spice-granola-with-almonds-and-coconut/ men stoppar i rågflingor, kruskakli, linfrö och dubblar kryddgrejset. Godast nånsin. Har gjort samma i 1,5 år utan att tröttna. Längtar hem till min frukost varje gång jag är bortrest.

Har promenerat i snön.

Satte ut resväskorna på luftning. Glömde bort dem hela nyårsnatten och dagen därpå. Det regnade visst. De fick torka i badkaret. Är ni noga med uppackning och skaka väskor? Solrosen säger att jag är nitisk. Vill bara inte ha nån vägglusgate.

Har jagat treåring (in i en återvändsgränd) som vägrar åka bil och räknar ner dagarna tills han är fyra och tror att han kommer att få en framåtvänd bilbarnstol. 

Har skottat loss bilen. Står emot att betala för garageplats. En kvarts grävning då och då för att spara in 12000 om året. Bra affär säger jag. Solrosen suckar. Jag tänker att vi nu sparat 33 000 sedan vi skaffade bil! 

Planen för helgen: städa bort julpynt, se nötknäpparen på operan, kanske gå på bio.